Monthly Archives: augusti 2008

Acts of Meaning

En bok som har några år på nacken men som på sistone fått ny aktualitet i min värld är Jerome Bruners Acts of Meaning (1990). Bruner är, som jag tidigare skrivit, en framstående pedagogisk forskare som hämtat inspiration från de pedagogiska tänkarna John Dewey och Lev Vygotsky. John Dewey är mest känd för sitt aktivitetspedagogiska credo ”Learning by doing”. Vygotsky är ju mest känd för sina tankar kring lärandets sociokulturella kontext och för begreppet proximal utvecklingszon (eng. ZDP).

Nåväl. I Acts of Meaning skriver Bruner om brister i den kognitivt inriktade psykologiforskningen, som försökt beskriva den mänskliga hjärnan som en informationsprocessor: en dator som mest tar emot och lagrar olika slags input. Han menar att denna maskinmetafor har uppenbara begränsningar och föreslår istället att man ska betrakta medvetandet som en mer kreativ process.

Bruner föreslår att människans medvetande framförallt ägnar sig åt meningsskapande. Information, händelser och handlingar sammanfogas i ”berättelser”, dvs olika former av språkligt sammanhängande föreställningar om hur enskildheter är förenade och får innebörd. Bruner citerar David Polkinghorne som skriver:

We achieve our personal identities and self-concept through the use of narrative configuration,  and make our existence into a whole by understanding it as an expression of a single unfolding and developing story. (s. 115-6)

Även om Acts of Meaning inte är en bok som fokuserar på vilka konsekvenser en narrativ modell för lärande kan få för undervisningen så är han ute efter att varje sammanhang har sin inverkan på lärandet och styr in det på mer eller mindre fruktbara vägar. Sammanhanget reglerar dessutom vad som kan läras och vad som räknas som kunskap:

Schools… are themselves ”communities of learning or thinking” in which there are procedures, models, feedback channels and the like that determine how, what, how much, and in what form a child ”learns”. (s. 106)

Det som framskymtar i Bruners Acts of Meaning är ett nytt fält inom pedagogiken: en narrativ pedagogik. Denna pedagogik sammanför rön från forskningen om förståelse (som har sina rötter i språkforskningen och bl.a. Saussure) med sociokulturellt orienterad pedagogik  med rötter hos bl.a. Vygotsky. (Se vidare denna post om Bruner).

Annonser

2 kommentarer

Filed under Boktips, Lärande, Skola, Teoribildning

Teaching for Quality Learning

John Biggs utkom 2003 med sin bok Teaching for Quality Learning at University. Den har sedan dess fått relativt stor spridning. Till exempel används den som kurslitteratur för högskolans lärare, både i Sverige och utomlands. Det finns motsvarande titlar på engelska för lärare i High school eller secondary school. Jag tycker dock att denna bok är intressant även för gymnasiets lärare eftersom bokens resonemang och slutsatser går att överföra till svenska gymnasieförhållanden.

Nåväl. Biggs bok tar upp många olika saker och refererar till en hel del olika studier. Jag tänkte här dock endast beröra det han inledningsvis, och mera allmänt, har att säga om motivation och lärande.

Motivation och lärande
Biggs har som sitt grundproblem att inte lika stor del av studenter idag har den inre motivationen som i sig leder till bra lärande. Idag är det vanligare med studenter som mest ser till det som kan landa dem ett jobb. De ser oftast till betyg, diplom och behörigheter. Denna kategori av studenter drar, enligt Biggs, mot minsta motståndets lag i sina studier, vilket leder till ett förytligande av kunskaperna.

Biggs ser ett antal lösningar på detta problem, dels framför han sin multiplikationsmodell för motivation, dels för han fram examinationens roll som verktyg för att styra studenterna mot ett effektivt lärande.

Multiplikationsmodellen handlar om att det måste etableras två saker (faktorer) för att någon ska kunna känna motivation. Dels måste det som ska läras upplevas som nyttigt och användbart, dels måste eleven tro att hon kan klara kursen. Om eleverna tror att den framtida nyttan av det lärda är noll, eller om de tror att chansen att klara kursen är noll – så sjunker motivationen. Med samma logik så följer att om nyttan av det lärda är uppenbar och möjligheterna att framgångsrikt lära sig är relativt goda så blir produkten, motivationen, större.

Vad beträffar examinationens roll pekar Biggs på att elever ofta frågar om x eller y ”kommer på provet”. Biggs menar att detta inte är något som en lärare ska raljera med – utan att det är något man ska utnyttja. Det gäller att tänka på examinationen tidigt i kursplaneringen så att examinationen passar det som man faktiskt ägnat tid och energi på att lära ut. Detta kallar Biggs för alignment.

En kurs ska ha en tydlig och konsekvent linje från kursmål, till lektioner, till prov, till utvärdering. Om undervisning och examination är ur led så ödar eleverna tid på saker som de inte får betalt för på provet, eller motsvarande.

Biggs är dock inte nöjd med att elevernas kurser präglas av aldrig så god alignment. Det är en nödvändig komponent som är beroende av en annan, nämligen att examinationen och lärandeaktiviteter styr mot djuplärande. Detta möjliggörs genom undervisning och examination som stödjer förståelse och självständigt tänkande. Eleven ska erbjudas tillfälle att själv få reflektera eller ta ställning för att på så sätt göra kunskapen till sin egen (se vidare konstruktivistisk pedagogik).

Biggs modell för utbildningsplanering kallas också för constructive alignment… Undervisningen ska linjera från mål till examination, men den ska också utgå från att eleven är mer än ett tomt kärl som ska fyllas med fakta – hon är en reflekterande varelse som kan så mycket mer än bara memorera.

Biggs har kommit fram till sina slutsatser genom forskning kring skillnader i lärandeutfall (learning outcomes) och hans modell är på många sätt lik Martons och Dahlgrens. Aktiviteter och examination som betonar och kräver förståelse och analys är en förusättning för att eleverna ska lära sig just detta. Om eleverna under lektioner och prov endast avkrävs att komma ihåg  så är det det de gör – och så glömmer de det mesta till slut ändå. Det som eleven förstått däremot, kan inte på samma sätt bli ”avförstått” (deunderstood), hävdar han.

2 kommentarer

Filed under Boktips, Lärande, Motivation