Livslångt lärande


När man, som jag, är verksam i skolan kan det ibland vara nyttigt att kritisera den. Det är sällan som människor kritiserar sina egna utgångspunkter. Det är sällan människor biter den hand som föder dem. Jag tänkte därför skriva lite om Ivan Illich bok Samhälle utan skola. Det är en bok som, precis som titeln antyder, påstår att vi kan klara oss utmärkt utan skolan, i varje fall om man med skola menar en byggnad med elever, certifierade lärare, läroplaner, kursplaner, etc.

Ivan Illich bok Samhälle utan skola är kritisk till skolan som institution och betraktar den som en villig medlöpare i att underbygga och försvara den rådande samhällsordningen. Illich är inne på att skolan utfärdar officiella betyg och bedömningar som rättfärdigar inkomstskillnader och skillnader i inflytande och frihet. De som lyckas i skolan är hög- och medelinkomsttagare som ofta själva har ganska bra utbildning, i varje fall om man ser till examina och diplom. De som får bra betyg i skolan har föräldrar med bra betyg. Begåvning, intellektuell förmåga eller skicklighet är på sin höjd ett andra hands hänsyn. Först måste du passa in, sedan kan du vara begåvad.

Hela skolsystemet lider av en systematisk fördomsfullhet, hävdar Illich. Den kunskap som behandlas och premieras är medelklassens kunskapsgods. Allmänbildningen som vi känner den har definierats utifrån vissa inflytelserika gruppers kunskaper och perspektiv. Detta innebär att medelklassens barn går i skola hela dagen och blir direkt och indirekt korvstoppade med just den kunskap som skolan värderar.

Lösningen på denna tingens ordning blir, enligt Illich, att upplösa skolan. Att stryka den traditionella bildningskunskapen och den så kallade allmänbildningen ur läroplan och kursplan, att sparka lärarna och riva skolbyggnaden (åtminstone rent metaforiskt). I Illich ”skola” sysslar man med färdighetsträning. Det är inte vad man kan som ska värderas utan vad man kan göra. Om färdigheter kommer i centrum så minskar snedvridningen i skolan och det blir ett lärande på lika villkor. Skillnader i färdighet utgör också en praktisk skillnad mellan människor. Den ene kan göra x, medan den andre inte kan det. Skillnader i förmåga att göra kan också bilda en rimlig utgångspunkt när man skiljer människor åt i olika professioner.

Vidare är Illich kritisk till skolans avskildhet. Han vill ha en ”skola” som är öppen för alla som är duktiga på att undervisa. Den lärarutbildade kasten ska rensas ut ur kastsystemet. ”Skolan” ska istället tillåta vem som vill att sätta upp ett anslag på ”skolan”, där denne talar om vad den kan lära ut. Om sedan människor vill gå kursen, så blir denna person lärare. Illich menar att detta skulle leda till ett slags kvalitetsgaranti för utbildningen. De som kan försörja sig som lärare är de som är skickliga, de som varje år får en lista fylld med anmälda, eller motsvarande.

Illich är helt enkelt riktigt ordentligt postmodern. Det han ställer mot de modernistiska monumenten Skolan och Läraren är istället nätverk och lösliga individuella strukturer där kunskapsöverföring sker. Eleven, eller vem som än vill lära sig, ska inte vara hänvisad till skolor utan kunna gå ut i världen och ta del av den kunskap som bjuds och av de människor som erbjuder den. Det är i alla fall så jag förstår honom.

Det hela handlar om en dekonstruktion av hela skolväsendet och oavsett hur Illich vision ser ut i praktiken; hur han än föreställde sig det hela i sin hjärna när han skrev boken, så ser vi kanske just nu en teknologisk utveckling som kan möjliggöra hans radikala vision, åtminstone i viss mån. Det jag menar är att Internet med sina möjligheter att upprätta kontakter och nätverk över land och hav, och sin förmåga att förvara och överföra information skapar förutsättningar för ett helt nytt icke-institutionaliserat lärande.

Min slutsats, om nu någon sådan finns, blir att kanske står jag och mina kollegor inför en rejäl omställning om den teknologiska utvecklingen får bredd och kraft. Kanske kommer läraryrket förvisas till historiens skräphög. Vad ska vi då hitta på? 🙂

Annonser

2 kommentarer

Filed under Boktips, Debatt, IT, Lärande, Skola, Teoribildning, Undervisning

2 responses to “Livslångt lärande

  1. Sara

    Hej!
    Jag är också lärare och en tanke jag får är att de tankar du sammanfattar endast delvis är nya. Lärarrollen som beskrivs är förmedlaren. Den som har något att ”berätta” kan bli lärare. Men om vi tolkar de styrdokument vi har idag är det redan nu en förskjutning mot förmågor och att göra. Lärarens roll, så som jag tolkar den idag, är att med Dystes ord vara expert på lärandesituationer. Du undrar vad vi ska göra när skolan upplöses… jag tror vi behöver fortsätta vara just det. Jag hoppas att skolan anammar den nya tekniken och att väggar mellan ämnen rivs ner (trots att alla politiska beslut som tas pekar på motsatsen). Skolan får för min del gärna förändras. Men jag ser inte det som hot mot lärarrollen – bara som en utmaning. Tack för läsvärda tankar!

  2. babelstorn

    Tack för dina synpunkter. Jag menade inte att Illich tankar är nya, eventuellt var de en smula synska, med tanke på att hans bok kom ut 1972.

    Jag vet inte om jag håller med om att Illich beskriver en förmedlingspedagogisk syn. Om du tolkar det så så misstänker jag att mitt referat är lite grovhugget, eftersom han talar sig varm för färdighetsträning (och drill/övning) skulle jag nog klassificera honom som aktivitetspedagog.

    Vad beträffar lärarnas framtid och det här med att vara ”expert på lärandesituationer” så håller jag med dig. Det är helt klart så att trenden varit att lärarens roll utvecklats mot att vara mindre av ”ämnesexpertens” och mer av ”kursadministratören/coachen/inlärningsexpertens”. Men som du skriver så talar den senaste utvecklingen i den statsstyrda skolan för en närmast motsatt utveckling. Men hur det blir återstår det, som alltid, att se. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s