Monthly Archives: april 2010

Resurser, rättning och resultat?

Jag läste igår i New York Times om en modellskola, en skola i Brooklyn som lyckats trots mycket små ekonomiska resurser. Enligt artikeln så jobbar lärarna med täta prov och noggranna anteckningar kring varje elevs resultat. Alla jobbar mot de standardprov som kommer att tala om eleven och skolan lyckats nå målen. Rektorn på skolan berättar om deras pedagogiska metod: “Teach, assess, teach, assess,” säger han. (”Undervisa, utvärdera, undervisa, utvärdera”).

Jag undrar i mitt stilla sinne vad som händer med de lite längre processerna och hur klimatet är i skolan om elverna ständigt ska skriva prov, men samtidigt är jag lite svag för det enkla och intensiva i att få tät feedback. (Det man undrar är hur lärarna orkar med rättningsbördan.) Samtidigt frågar man sig om skolans framgångar kanske snarare beror på att de har extraundervisning på kvällar och lördagar än att de får prov och feedback ofta.

Att vissa rektorer i USA är  kritiska till standardproven är kanske inget att förvånas över. (En i East Williamsburg undrar vad de egentligen visar om elevernas kunskapsnivå.) Däremot är det trösterikt att lärare och elever spelar spel för att lära sig om bråk och liknande. Det vittnar om att undervisningen ändå kan vara avslappnad och lustbetonad. Annars riskerar resultathets leda till lite för enkla metoder (ofta 1 till 1 pedagogik, dvs. att man bara pluggar på den typ av uppgifter som kommer på standardprovet, om och om igen – trots att annorlunda uppgifter kanske varit mer lärorika.)

Apropå rättning och resultat noterar jag att Statens skolinspektion just har genomfört kontrollrättning av nationella prov. Skolinspektionen redovisar sina mycket intressanta slutsatser här. Nu börjar nog diskussionen om bedömarreliabilitet på allvar.

Annonser

2 kommentarer

Filed under Internationellt, Lärande, Skola, Undervisning, Utbildning

Mer systemkritik…

De institutionella villkor som en skola inför och medför har jag tidigare, helt kort, kommit in på här. Poängen är väl den att skolan skapar strukturer och arbetsformer som styr undervisning och lärande. De som verkar i systemet styrs och påverkas av systemets strukturer…

Skolan som institution har också fått en del kritik. Det påpekas i den debatten hur cementerade ämnen, metoder och arbetssätt är. Många menar att  skolan inte hänger med i den tekniska utvecklingen (som i den här artikeln). Och man kan fråga sig varför läroboken fortfarande är så närvarande. Varför använder man sig inte av spel som Civilization eller SimCity i skolan? Varför diskuterar man inte spelets gestaltning av sociala, ekonomiska, historiska, politiska och miljömässiga problem i skolan och bryter dem mot verkliga teorier, mekanismer och modeller? Bara för att ta ett exempel. (Företag som skriver specialdesignade spel för skolan finner ni, för övrigt, i OmniGame och Grul).

Ytterligare en röst (bland många) som talar om skolans strukturella fyrkantighet är  professor Peter Gärdenfors som i Sydsvenskan talar om hur skolans struktur tar kål på elevernas motivation. Läs och begrunda.

Lämna en kommentar

Filed under Debatt, Kritik, Lärande, Motivation, Skola, Undervisning, Utbildning

Med makt och myndighet

Jesus kallas ibland ”didaskalos” (mästare, lärare på grekiska) i Nya testamentet. Tomas Kroksmark skrev för många år sedan en bok med den titeln. Det var en bok om Jesu undervisningskonst. Kroksmark skriver om Jesu undervisningskonst så som den framträder i Nya testamentet och om de metoder han använder sig av. Han är ju känd för sina liknelser, men använder sig också av många andra metoder.  Alla som vill undervisa ”med makt och myndighet” kan ju ha glädje av boken. 😉

Lämna en kommentar

Filed under Boktips, Motivation, Skola, Undervisning

Scaffolding – en lathund

Scaffolding (”stöttat lärande”) är ett begrepp som kommer från Lev Vygotskij och Jerome Bruner, båda inflytelsrika forskare inom inlärningspsykologi.

Scaffolding handlar om alla de åtgärder som en lärare kan vidta för att stötta en elevs lärande.

….

Allmänt sett kan man tillämpa scaffolding i alla delar av lärandet:  Du kan stötta lärandet genom att välja problem och uppgifter som är intressanta. Du kan stötta genom att tydliggöra lärandemål. Du kan stötta genom att strukturera uppgiften. Du kan stötta genom att följa upp och intressera dig för elevens arbete, problem och resultat. Och så vidare.

Sex steg i Scaffolding (”stöttat lärande”)
Nedan följer en lathund för scaffolding som jag översatt från denna e-bok. Modellen nedan finns också som instruktionsfilm. Se filmen först, sedan kan du (skulle jag tro) kunna ha glädje av lathunden. 🙂

1. Dela ett gemensamt lärandemål.

Diskutera vad som är målsättningen för kursen. Effekter: eleven förstår vad hon vill och vad kursen går ut på. Läraren förstår vad eleven har som lärandemål.

2. Diagnostisera eleverna.

Ta reda på vad de kan och inte kan. Vad de känner till och inte känner till. Detta behöver man inte göra med ett diagnostiskt prov utan kan göra mer informellt genom ett samtal.

3. Fokusera på hela lärandemålet.

Snegla på helheten (lärandemålet) under lärandets gång, men bryt ner lärandemålet i de delar (delfärdigheter, delmål, delkunskaper) du ser att lärandemålet består av. Jobba sedan del efter del tills eleven fått alla delar på plats.

4. Färdighetsstöd.

Var tillgänglig och hjälp till vid behov.  Ge ledtrådar och påpeka framsteg.

5. Avsiktsstöd.

Om eleven förlorar fokus eller börjar tillämpa strategier som inte är framgångsrika så ska läraren påpeka detta och hjälpa eleven att återfå fokus. Om eleven löser problem och uppgifter effektivt ska läraren undvika att intervenera.

6. Optimera stödet.

Intervenera när eleven hamnar i bekymmer. Låt henne vara om hon gör stadiga framsteg,

7. Demonstrera ‘expert modellen’.

Visa tydligt för eleven hur man utför färdigheten, eller hur en lösning (eller motsvarande) nås och ska se ut.

1 kommentar

Filed under Boktips, Lärande, Motivation, Teoribildning, Undervisning, Utbildning

Intressant om skolan

Jag hittade häromdagen en blogg som var full med intressanta uppslag och idéer. Den heter Scenes From The Battleground och skrivs av en anonym brittisk lärare och handlar om den brittiska skolan. I en av postningarna får vi dock insyn i den svenska skolan ur ett brittiskt perspektiv. Jag tyckte de båda klippen var väldigt intressanta.

Och:
En fundering…
När slutar vi  kalla friskolor  ”friskolor” och bara kallar dem ”skolor”? När de utgör 51% av skolorna?

Lämna en kommentar

Filed under Debatt, Kreativitet, Kritik, Skola, Utbildning