Synligt lärande


De flesta har väl nu hört talas om John Hattie och hans bok Visible learning.  Den bygger på 800 metaanalyser. Dvs på 800 sammanställda studier. Det förefaller helt enkelt vara fråga om en sammanställning av resultat från en imponerande mängd empiriska undersökningar.

Den som läser blir heller inte besviken. Resultat som att ”klassens storlek påverkar inte resulaten”, eller ”formativ bedömning har enorm inverkan på lärandet” hör till dem som lyfts fram . (En lista över de faktorer som enligt Hattie påverkar lärandet mest finner ni här.)

Resultaten har hittills tagits emot med stort intresse men det har inte hörts många kritiska röster. Det finns dock viktiga begränsningar i studien och i tillämpbarheten av studiens resultat. Detta är dock Hattie helt tydlig med i boken, men det verkar många läsare valt att förbise.

Begränsningar i Hatties studie (som han själv medger) är till exempel att han har förbigått effekter som ligger utanför skolan – så faktorer som social bakgrund är inte med även om de, så att säga, skulle kunna tänkas slå ut effekter som finns inom skolan (!). En annan begränsning Hattie medger är att han inte har värderat de ingående och underliggande forskningsmaterialet i termer av validitet (!).

När man läser lite av den kritik som ändå finns av Hattie så finner man också synpunkter på hur statistiken använts. Ett begrepp han använder för att visa på sina resultat är det statistiska begreppet effektstorlek. Begreppet används som mått på olika faktorers påverkan. Allt med en effektstorlek under 0,4 får inte vara med och räknas inte som en meningsfull effekt. Klasstorlek har effektstorlek 0,2.

An effect size of 0.2 means that the difference between the two comparison groups (eg small classes and large classes) is 0.2 (20%) of a standard deviation of the test or measurement scores. Much depends, therefore, on the quality of the research studies in the various meta-analyses. If the sample is large and random (hence increasing the validity and reliability of the measurement), a “small” effect size is of considerable significance. On the other hand, large effect sizes from small samples are meaningless at best and positively dangerous when lumped together with other studies to produce an “average.”

Andra begränsningar som Hattie pekar på är att resultaten kanske inte går att tillämpa i klassrummet och att man inte ska blanda ihop ”correlation with causation”. Det vill säga: bara för att det finns ett statistiskt samband betyder inte att det ena ger det andra. Resultaten kan bero på en annan variabel eller grupp av variabler och att den funna korrelationen, t.ex. att återkoppling är korrelerat med lärande kanske inte betyder att återkoppling ger lärande.

Jag säger därmed inte att Hatties fynd är fel, men det kan vara tveksamt att betrakta vetenskapliga resultat som en brinnande buske. Allt som är sant, är ju sant under vissa förutsättningar. Känner man inte till dem kan det lätt bli fel.

Annonser

6 kommentarer

Filed under Debatt, Kritik, Lärande, Undervisning, Utbildning

6 responses to “Synligt lärande

  1. Hatties förbehåll finns med i rapporten. Liksom ett i mina ögon väldigt viktigt och markerat avsnitt:
    ”Användning av rapporten
    Innan man påbörjar utvecklingsprojekt som utgår från faktorer som
    Hattie identifierat i sin studie är det betydelsefullt och värt mödan
    att fördjupa sig i ytterligare forskning som belyser likartade faktorer
    och strategier. Dessutom är kartläggningen av de lokala villkor som
    omgärdar den aktuella skolan eller kommunen lika betydelsefull för
    att ett utvecklingsprojekt ska leda till verklig utveckling.” /sid 8, Synligt lärande

    – får se hur många kommuner och skolledare som även ser detta…

  2. babelstorn

    Skönt! Lite oroväckande när man ser att såpass många använder forskning på ett sådant oreflekterat sätt. Visst vill man höra att läraren är viktig. Visst ligger det säkert något i det här med formativ återkoppling. Men när det blir pingströrelse runt rönen i forskningsskrift, istället för ett rationellt samtal om läget i den svenska skolan så blir jag lite förbluffad.

    Jag har jobbat i olika skolor och träffat många sorters elever och jag kan inte se att en enskild lärare hade kunnat lösa vissa av de problem som finns (med eller utan formativ bedömning). Hur skolan organiseras, hur lärarna bereds utrymme till samarbete och till att jobba med eleverna och undervisningen förs nästan aldrig på tal – annat än nu på sistone och då bara i relation till behörighetsfrågan (!).

    Vi behöver inte en ”lärare av guds nåde”, utan vi behöver ett proffsigt och målmedvetet arbete, där man medger att skolan som organisation måste ges förutsättningar att kunna sätta in stöd eller på annat sätt kunna anpassa verksamheten till förutsättningarna.

  3. Pingback: Hattie – en föreläsning | Babels torn

  4. babelstorn

    Nu har jag läst referatet av Hatties bok. Jag saknar vissa av förbehållen från originalet men en viss problematisering av resultaten finns dock.

    Jag tycker dock att kraven på ekologisk relevans skulle ställas högre än vad de görs. Visst nämns att man ska titta på de lokala förutsättningarna och att de är lika viktiga som Hatties rön. Jag tror de är viktigare.

    Empirin är hämtad från anglosaxiska länder som har helt annan undervisningskultur och praxis. Vi behöver ha bredare och mer omfattande studier i Sverige kring vad som funkar och inte funkar.

    Men sånt är ju dyrt.

  5. Pingback: Kritik av formativ bedömning | Babels torn

  6. Pingback: Hattie – en föreläsning | Babels torn

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s