Category Archives: Lärstilar

Lärstilar – en bluff

1993 utkom Howard Gardner med sin bok Frames of Mind – The Theory of Multiple Intelligences. Denna bok fick ganska stort genomslag i skolan under de tio-femton år som följt sedan dess. Diskussioner om elevernas olika intelligenser tog fart och flera intressanta projekt och experimentskolor inspirerade av Gardner sjösattes.

I Frames of Mind kan man läsa om intelligenser som: verbal intelligens, social intelligens (interpersonell), självreflekterande intelligens (intrapersonell), musikalisk, logisk, etc. Det hela framstår ju som mycket nyanserat i jämförelse med det traditionella intelligensbegreppet, etablerat genom de olika tester som sade sig mäta en persons intelligenskvot (IQ).

IQ-forskningens vanrykte är dock en smula orättvist. IQ-forskningen har nämligen den fördelen att den går att mäta och att man sedan kan göra alla möjliga (statistiskt säkerställda) förutsägelser om framtida studier och yrkesliv, etc., utifrån resultaten. Vad beträffar Gardners intelligenser finns det ännu inget test som kan säga oss vem som har en viss typ av intelligens – i varje fall inte som har högre säkerhet än testpersonens egen uppfattning i frågan.

Frånvaron av pålitliga testinstrument och hårda empiriska data som stödjer användandet av teorin är ganska slående när man tittar närmare på forskning om Gardners intelligenser; eller för den delen andra lärstilsteorier, t.ex. Kolbs. Det finns helt enkelt ännu ingen större säkerhet i lärstilsteorierna.

Vad beträffar Kolbs teori så är kritiken av bristande empirisk evidens tämligen påtaglig. Trots att modellen, vid en ytlig betraktelse, förefaller rimlig så har teorin så lite empiriskt stöd att den väl mer är att betrakta som en ”idé” eller ”löst tyckande” snarare än ”vetenskaplig teori”.

Vad värre är så är det dessutom mycket som talar för att lärstilar inte alls fungerar särskilt väl som utgångspunkt för olika pedagogiska aktiviteter i skolan. Lite större studier (t.ex. Marzano, 1998 och Merrill, 2000) visar att det är mer framgångsrikt att angripa ett visst skolämne utifrån ämnets förutsättningar än att försöka beskriva och aktivera det genom verbala, musikaliska, sociala (etc.) metoder.

Slutsatsen blir tydlig: lärstilar är ännu femton år efter boken Frames of Mind kom ut ett ganska diffust och oklart begrepp. Det är i princip omöjligt att med säkerhet klassificera någon i de termer som lärstilsteorin föreslår. Det är dessutom i högsta grad tveksamt att använda teorin som den styrande principen vid utformningen av pedagogiskt innehåll, eftersom andra principer visat sig leda till mer framgångsrikt lärande.

Refererade källor

Marzano, R. J. (1998). A theory-based meta-analysis of research on instruction. Mid-continent Regional Educational Laboratory, Aurora, CO.

Merrill, D. (2000). Instructional Strategies and Learning Styles: Which takes Precedence? In Robert Reiser and Jack Dempsey (Eds.) Trends and Issues in Instructional Technology. Prentice Hall.

Annonser

1 kommentar

Filed under Debatt, Empiriska studier, Intelligens, Kritik, Lärande, Lärstilar, Skola