Kategoriarkiv: Ledarskap

Dricker kejsaren kaffe?

KUH1985004K137

Kafka skildrar i sin novell Ett kejserligt budskap en befallning från den store kejsaren i rikets mitt som aldrig når fram till den lilla människan som sitter hemma vid fönstret och bara längtar efter ett uppdrag. Kan dagens lagar och regler bära hela vägen fram? Hörs budskapet från riksdagen? Eller blandas det bort och tunnas ut i kakafonin av rapporter, allmänna råd, benchmarks, ägardirektiv, kommunala måldokument, utvärderingar och studier?

Är det kanske dags att ompröva vår tilltro till skriftliga regler, resultatmått och policys? Gunnar Ekman  skriver om detta på ett klart och begripligt sätt i sin doktorsavhandling. De första sidorna i hans avhandling beskriver på ett närmast klockrent sätt traditionen att styra med text. I hans bok handlar det om styrningen av polisen, om att gå från ”Text till batong”, i skolans värld handlar det om att gå från läroplan till undervisningspraktik. Styrdokumenten tjänar dock även funktionen att representera vissa ideal… så redan här blir det en konflikt mellan det vi säger att verksamheterna är på pappret och vad de egentligen är. Det gäller nog lika mycket på skolan, som på polisstationen.

I värsta fall blir texterna om verksamheterna rena illusioner och omöjliga att följa. Då skapas en öst-statifiering i verksamheterna, där gräsrotsbyråkrater som lärare och poliser börjar skaka på huvudet och bilda egna normer över kaffekoppen på jobbet. Där är förstås inte chefen eller rektorn eftersom hen sitter böjd över olika resultatdokument som tyvärr inte visar vad hens personal jobbar med, utan som svarar mot olika benchmarks som ännu högre chefer satt upp.

De har heller inte pratat med poliserna i fältet eller lärarna på golvet. Läs sidorna 1-3, riktigt snygg öppning på boken.

https://ex.hhs.se/dissertations/221680-FULLTEXT01.pdf

Eller kan vi kanske övergrygga problemen och nå längre? Erik Wikberg, verksam vid Handelshögskolan i Stockholm, tycks i sitt paper Polysemy and plural institutional logics (2017) ändå vilja tro att framtiden ligger i att lyckas hantera mångtydiga måldokument. Han förefaller mena att med hjälp av mångtydiga måldokument så ska verksamheter kunna styras mot ”kvalitet”, genom att de försöker utnyttja det motsägelsefulla i målen, i stället för att renodla bort komplexiteten med hjälp av olika enkla mått.

Wikberg ser styrdokument, regelverk, benchmarks och mål som olika typer av institutionella logiker som ligger som styrande sedimentlager i en organisation. Även de konflikter som kan finnas mellan olika institutionella logiker skulle kunna utnyttjas för att försöka komma närmare det som är bra, snarare än att styras bort från det. En journalist som tvingas balansera mellan marknadslogiken och sin yrkesetik får då balansera ut olika sedimentlager av styrning för att nå så långt som möjligt, i riktning mot kvalitet, för att använda hans eget exempel.

Wikberg tycks dock vara lite försiktig när det gäller hur olika lager viktas mot varandra. Det konkreta kan ju tänkas få väga tyngre än det abstrakta? Alla arbetsplatser vet väl om att det är enklare att diskutera var cykelstället ska stå, än hur man ska arbeta med ”bemötandefrågor”.

Att management och forskningen om ledarskap till slut skulle möta den moderna språkforskningen är väl klart, men på regeringskansliet och på våra olika myndigheter råder – detta till trots – en fortsatt optimism kring förutsättningarna för att lära verksamheterna att göra rätt genom att ge dem rätt instruktioner.

Så mötet med det mångtydiga och med språkspelen och konflikterna mellan olika lager av styrning blir kanske bara ett möte på pappret i akademiska texter – inte ett möte mellan ledare och ledd över en kaffekopp, på golvet. Frågan blir kanske till slut: dricker kejsaren kaffe? 😉

 

 

Annonser

Lämna en kommentar

Under Humor, Ledarskap

Ledarskap genom val

I min förra postning beskrev jag helt ytligt en bok om ledarskap av Christer Stensmo. En av de pedagogiska tänkare han kommer in på är William Glasser som utvecklat en teori som kallas ”Choice Theory”. Denna teori lånar en hel del tankegods från Abraham Maslow och från Carl Rogers. Teorin utgår från att människor har skäl för sina handlingar. När elever gör saker som vi inte vill att de ska göra, så har de sina randiga och rutiga skäl.

I teorin ingår några lättbegripliga och översiktliga listor som kan tjäna som påminnelser för pedagoger som vill påverka elevers beteende. Dessa listor betonar elevens autonomi och hävdar att kungsvägen till påverkan går via en varm och engagerad relation. Påverkan av ungdomar försvåras av distans och påtryckningar.

Att bry sig är att

stödja
uppmuntra
lyssna
acceptera
lita på
respektera
förhandla

Att distansera sig är att

kritisera
skylla på
klaga
tjata
hota
straffa
muta eller belöna för att få kontroll

Glasser lägger stor vikt vid medinflytande och val. Han hävdar med emfas att vi, var och en, bara kan kontrollera vårt eget beteende – ingen annan kan det.  Vi bestämmer själva hur vi agerar. Andra kan bara informera en om eventuella konsekvenser eller peka ut handlingsalternativ, men valet är den enskildes. I linje med detta följer förstås att vi är mer benägna att ta ansvar när vi får valfrihet än när vi tvingas in i färdiga lösningar, som kanske inte passar oss.

Jag har inte sett några större studier på detta och teorin verkar presentera vissa problem. Till exempel så undrar jag lite över varför människor gärna blir lättjefulla och distraherade om de blir för mycket frihet. Klivet från ”gör det du vill” till ”det spelar ingen roll” verkar vara kort för oss människor ibland.

Lämna en kommentar

Under Lärande, Ledarskap, Motivation, Skola, Undervisning, Utbildning

Ledarskap i klassrummet

En lärare ska också vara en ledare. Det låter kanske självklart, men kravet på att ha en medveten ledarstrategi och en stark inre motor har ökat över decennierna. Att behålla denna inre kraft är ibland svårt, eftersom man är ensam i klassrummet. Situationen ställer krav på ledarens självständighet och goda omdöme som nästan kan betrakta som unika för arbetslivet. Det går inte att lyfta på luren och ringa efter råd i en knivig situation. Ledarskapet pågår i presens. Du står där. Det händer. Agera, inte agera? Hur?

Christer Stensmo har skrivit en bra bok  Ledarstilar i klassrummet.  Enligt Stensmo kan lärarens ledarskap beskrivas med hjälp av en rad olika kategorier. I hans genomgång av ledarskapet i klassrummet framträder fem tydliga arbetsuppgifter:

  1. Kontroll
  2. Motivation
  3. Gruppering
  4. Individualisering
  5. Planering

Kontroll är en process. Det är alla mått och steg som läraren tar för att försäkra sig om att elevernas klassrumsbeteende är i överensstämmelse med de mål, förväntningar eller motsvarande som skolan, lärarna, föräldrarna eller eleverna själva har för verksamheten i skolan.

Motivation är de processer som sätter människor i rörelse mot bestämda mål. Målen kan finnas både inom och utanför människan. Finns de inom människan äger hon sina egna mål och strävar efter dem av t.ex. behovsskäl. Finns de utanför människan är de ofta av typen belöningar eller vinster, eller undvikande av hot.

Gruppering är lärarens val av metoder för att organisera och utföra arbetet. Delas elever in i klasser, dyader, triader, enskilt, etc.? Blandas grupperna med avseende på ålder, kön, kunskaper eller liknande? Hur utvecklas de över tid?

Individualisering är ett centralt tema i läroplanerna (Lpo 94/Lpf 94) där det heter att undervisningen ska ”utgå från varje enskild elevs behov, erfarenheter och tänkande”. Individualisering kan innebära anpassning av uppgifternas tidsramar, innehåll, arbetssätt eller anpassning till elevens förutsättningar eller användandet av olika sorters stödinsatser.

Planering är den arbetsuppgift som håller ihop de övriga. Planering kan innefatta undervisningens form och innehåll samt det sociala livet i klassrummet och andra pedagogiska rum.

Med utgångspunkt från de ovan nämnda kategorierna går Stensmo sedan igenom en lång rad pedagogiska utgångspunkter och deras metoder för ledarskap. Han har kapitel om Watson och Skinner och beskriver några av deras tillvägagångssätt, t.ex. beteendemodifikation. Stensmo har kapitel för Canter (assertive discipline), Kounin, Dreikurs, Glasser (en till) och Gordon.

Jag återkommer inom kort med fler detaljer. 🙂

Lämna en kommentar

Under Boktips, Lärande, Ledarskap, Skola, Undervisning, Utbildning